Tomas Ersson

• Storbonde, birkarl och nämndeman.
• Gift med okänd kvinna.
• Tomas finns i skattelängderna mellan åren 1539 till 1574. I längden som finns i den förstnämnda landskapshandlingen finns han som ”Tomas Erson” och i den för år 1574 skrev han in som ”Tom Ers”.
• Birkarl i birkarlaförteckningarna 1546-1566.
• Nämndeman regelbundet mellan åren 1539-1574.

• Hemmansägare (storbonde), köpman, birkarl och nämndeman. Nämnd 1539-1574. Ägde hemmanet på Edet i Svensbyn som senare motsvarar stamhemman nr 42 Kock.
• Gift med okänd kvinna.
• Dottern till Tomas ärvde sedan hemmanet och bebodde gården. Hon var gift med Lars Larsson från Porsnäs, också i Piteå socken. Att Lars gifte sig med NN Tomasdotter - dottern till Tomas på Ede - framkommer i en dom från 1605 när Tomas sondotter Elisabeth Nilsdotter – far Nils Tomasson – sålde sin del av arvet i Svensbyn-hemmanet till Lars Larsson. I samband med detta delade Lars Larsson på Ede i det som var och fortsatte att vara Svensbyn nr 42. Den andra delen blev Svensbyn nr 37. I och med att en jorddel av Ede såldes till Lars Larsson betyder det att han han var gift med dottern på Ede, NN Tomasdotter (källa: Svensbyns stamhemman'', Piteåbygdens forskarförening & Svensbyns Hembygdsförening, Öjebyn, u.å., s. 24), En gift kvinnas man var hennes förmyndare och därmed den som oftast figurerade i kamerala och juridiska sammanhang å vägnarna för sina hustrur. Observera att det betydde inte att äkta män hade förvaltningsrätt över jord och annan fast egendom, utan endast att de fick företräda sina hustrur på tinget.

Hemmansägaren Tomas Ersson

Finns i Svensbyn i 1539 års landskapshandling som "Tomas Irson".

År 1543 saknas Svensbyn helt i längden för jordtalet i landskapshandlingarna för Västerbotten. Byn hade glömts bort att föras in i den längden.

Fast Tomas i finns i bågskattelängden för samma år, dvs 1543. Han står som "Tomas Erson".

Finns i 1547 års bågskattelängd i Svensbyn som "Tomas Ersonn".

Står som "Tomas Erß" i 1548 års bågskattelängd.

Finns i 1549 års bågskattelängd. Står som "Tomas Erß".

År 1551 fanns Tomas i Svensbyn med en son vilken står som "1 S". Mantalet var på 1.

Tomas finns i 1553 års bågskattelängd tillsammans med två söner.

I 1553 års längd över så kallad avel framgår att Tomas hade 15 kor. Flest i byn hade hemmansägaren, köpmannen och birkarlen Hans Olsson med 16 kor.

I 1556 års mantalslängd fanns Tomas som "Tomas Ersonn" med två söner i Svensbyn.

Finns i 1557 års bågskattlängd tillsammans med två söner.

I 1558 års landskapshandling för stora Västerbottens län saknas Piteå och Luleå socknar helt.

Finns i "Suensbÿn" över de som betalade korn till kyrkan år 1559. Står längst ned i förteckningen över personer i byn som "Tomas i Ede".

I 1560 års landskapshandling saknas Piteå och Luleå socknar helt.

Tomas finns ilängden över kyrk-kornet 1565 med 10 skälland i Svensbyn, längst ned över hemmansägarna i byn. Därefter följde Påfuel Larsson med 9, Per Olsson med 8 1/2 och sedan Per Olsson med 8.

Åren 1565-1567 finns inte Norrbotten - samma som Västerbottens norra fögderi - i landskapshandlingarna för Västerbottens län.

Tomas finns i 1568 års längd över kyrkkornet och står som "Tom Ers(o)n".

Han finns i 1569 års längd över rågmantalet, dvs mantalet över råg(en), och står som "Tomas i Ede" med 3 mantal (råg). Mest i rågmantal i Svensbyn var Påll Larsson, dvs Påfuel, på 6 mantal.

Tomas står som "Thomas i Edde" i 1570 års bågskattelängd.

I Älvsborgs lösen 1571 framkommer det att Tomas förmögenhet var värderad till 639 mark (se bild nedan). Tomas står som ”Tomaß Erß” och han hade då 16 vuxna kor, tre treårs kor, fem ettårskor – det vill säga sammanlagt 24 kor – 21 får, sju getter, sju svin, mässing till ett värde av 15 marker och två hästar till ett värde av totalt 30 marker tillsammans. Vidare hade han två lod och fem marker silver, 57 ½ lod koppar samt 3 lod och 5 mark järn. Endast birkarl och köpman Nils Ol(of)sson i Hamnen i Öjebyn, änkan Karin i Porsnäs och kyrkoherden hade en större förmögenhet i Piteå socken.

Saknas i 1572 års spannmålslängd för tioende.

Finns i 1574 års längd över kyrkkornet beräknat på 8 skälland, absolut största hemmanet i Svensbyn, jämte Anders Persson i Lillpite också med 8 skälland korn. Bara Suen Persson i Öjebyn kunde mäta sig med dem vad gäller avkastningen på korn på sitt hemman med 9 skälland.

Köpmannen & birkarlen Tomas Ersson

Betalade uppbörd (dvs. skatt/avgift), köpmanspengar, som "Tomas i Edee" och var en av 13 män år 1543 för att handla med ryssarna. Det var den enda formen av köpmanspengar som registrerades det året.

Inga köpmanspengar registrerade i landskapshandlingarna 1544-1546.

Tomas betalade tullpenningar (tullavgift) för rysshandel med hampa och vadmal år 1547 som en av 21 män. Han betalade 3 1/2 öre liksom en till. Mest betalade Lasse Nilsson med sina 4 1/2 öre och därefter Hindrich Ionsson (Jonsson) med 4 öre.

År 1548 betalade Tomas tullpengar för rysshandeln med hampa och vadmal. Han står som "Tomas Erß i Edee" som tredje man ovanifrån.

Tomas återfinns i förteckningen över birkarlar år 1553 vilka handlade i Pite lappmark och han står som "Tomas i Edee". Tomas var en av 12 birkarlar det året. Observera att fyra av dem i den förteckningen kom från byar i Luleå socken (tre från Ersnäs och en från Måttsund).

Betalade år 1557 köpmanspengar. Tomas hade handlat för 100 mark (år) vilket var det högsta beloppet på handel av de sammanlagt 11 som erlade köpmanspengar.

Betalade köpmanspengar 1562. Tomas och Påufel, också i Svensbyn, var de enda två av 23 som hade handel på drygt 100 mark (årligen).

År 1580 saknades Tomas i förteckningen över birkarlar. Däremot återfinns hans svärson Lasse Larsson, född i Porsnäs, son av Lars Olofsson. Lasse står som nr 9 i listan av totalt 17 män som betalade för att handla med samerna i Pite lappmark.

Nämndemannen Tomas Ersson

Tomas satt för första gången i nämnden vid Piteå sockens ting vintern 1546 den 29 februari och står som "tomas i ede".

Satt i nämnden vid sommartinget samma år och står som "Tomas ersonn".

Nämndeman vid Piteå sockens vinterting 6 februari 1548 och står som "Tomas i edhe".

Nämndeman vid Piteå sockens sommarting 1 augusti 1548 och skrevs in som "Tomas i edee".

Saknas vid Piteå sockens vinterting 1549 liksom vid sommartinget den 3 augusti samma år. Var sannolikt borta i handel.

Tingen saknas åren 1550-1552.

Tomas var nämndeman vid vintertinget i Piteå socken den 14 mars 1553. Står som "Tomas i Edhe".

Samma år var han nämndeman vid sommartinget den 30 juli. Står inskriven som "Tomas i Ede".

Inte närvarande vid vintertinget 1557. Närvarande som nämndeman vid Piteå sockens sommarting 31 juli 1557 och står som "Thomas i Edhe".

Nämndeman vid Piteå sockens vinterting 28 februari 1559 och står som "Thomas ersonn ij ädhe".

Nämndeman vid Piteå sockens sommarting 28 juli samma år (1559).

Satt i Piteå sockens tings nämnd 26 juli 1562.

Tingen för Norrbotten, Västerbottens norra fögderi, saknas 1565. I 1567 landskapslängd finns bara Umeå gård.

Tingen för Norrbotten saknas 1568.