Ericus Falck

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/15009#/Sbl/Mobil/Artik...

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/15009#/Sbl/Mobil/Artik...

Erik (Ericus) Falck (Falk), född 1510, död 1570, var en svensk biskop. Falck var son till Anna Eriksdotter. Hans morbror fogden Benkt Eriksson blev avrättad vid Stockholms blodbad.

Falck var student i Wittenberg 1531-1532 samt i Frankfurt 1538-1539. Han tog en Fil.mag.-examen i Wittenberg 1542. Efter studierna i Tyskland återkom till han Sverige 1543 och blev utnämnd till Gustav Vasas Hovpredikant samma år. Han var kyrkoherde i Söderköping för han 3 juli 1547 kom till Skara domkyrka där han först verkade som ordinarius senare som superintendent och biskop fram till han befordrad till biskop i Linköping, där han verkade 1558-1569.

Biskop Erik Falck ägde Bolltorp i Skönberga vid Söderköping, en tomt i Enköping, Tubbetorps kronogård samt andra västgötska förläningar.

Biskop Erik Johannis Falck hade 5 söner: Abraham Eriksson Falck, Erik Eriksson Falck, Peder Eriksson Falck, Bengt Eriksson Falck samt Johan/Hans Eriksson Falck. Abraham Falck hade inga kända barn, informationen om honom är väldigt begränsad. Erik Eriksson Falck hade två kända söner; Erik Falck (han blandas ofta ihop med sin far då han har samma namn) och Lars Eriksson Falck, födelseår för de båda är inte känt. Det står inte om Peder Eriksson Falck hade några barn men det finns en tillskriven, svag text under hans historia där något kanske nämns. Det är svårt att tyda. Bengt Eriksson Falck (1540-1600) hade en känd son; Simon Bengtsson Falck. Han hade i sin tur 3 söner; Erik, Jöran och Daniel. Ryttmästaren Johan/Hans Eriksson Falck (trodd vara född 1515, slagen i Ryssland 1598) hade 2 kända söner; Erik Johansson Falck f. 1546 och Johan Johansson Falck, dog i danska fejden 1611.

Erik Falck var som konung Gustafs hofprest mycket älskad och hade säkerligen inflytande på konnngen såsom Summos Episcopus i reformationsverket; men då han flyttat till Skara, kom nan i konung Gustafs onåd - vi veta att det ödet drabbade de bäste bland reformatorerna — och blef plötsligt afsatt, utan att man vet hvarför. Men snart blef Falcks oskuld uppenbarad ocb han blef åter i embetet insatt 1557*). Från Falcks biskopstid i Skara känner man att han på visitationsresor utdömde en mängd små kyrkor, för att (sanna skaffa kunnige predikanter och ordentliga gudstjenster i alla de qvarblifvande. Vi känna att Westgötalagen omtalar MC (1,100) kyrkor i delta landskap, der prof. Schlyter anar en misskrifning för VIC (600). Det yar ändå godt förråd. I November 1554 utdömde Falck Kindaryds, Tåsseryds och Strängseryds kyrkor i Hässna pastorat, hvilka han "lät ödelägga."

Falck blef biskop i Linköping 1558. Då konung Erik 1561 fann en större fara hota Sverige från ryska än danska sidan, emedan Czaren fattat missnöje öfver "den Estländska förändringen," uppdrog han åt den gamle biskopen, för hvilken han hade synnerlig ynnest, att såsom lärd medlem, efter den tidens bruk, åtfölja den beskickuing, som sändes till Moskwa, bestående af R. R. Nils Krumme, Johan Bååt och Nils Ryning med Olof Larsson såsom Sekreterare och Bertill Jöransson såsom tolk. Rhyzelins vet, att Westgötalagmannen Bengt Gylta och en biskopens kapellan också medföljde. De kommo i Augusti till Moskwa och blidkade Iwan, så att fred slöts på 20 år.

Ericus Falck, som underskrifvit presterskapets beslut 1560 och d. 11 Martii 1566, underskref i Stockholm Ständernas cassation d. 25 Jan. 1569, f)varigenom Sturarnas dom upphäfdes, samt Bispernas och de förnämsta presternas i städerna besegling ibm den 26 Jannari s. år, ii varigenom arfföreningens stadga öfverflyttades från Erik till Johan. Falck dog samma år. Hans grafsten ses ännu i Linköpings domkyrka.

• ) Månne det ej hade gällt betänkandet (1552) mot konung Gustafs giftermål med förra drottningens systerdotter, der Erik Falck och biskopen i Strengnäs förenade sig med erkebiskopen ?

Han hade vid slutet af sin lefnad kommit i konung Johans onåd. i Klints biskopskrönika heter det om Falck:

Han stichtade och gjorde böcker många, Som kommo christendomen till fromma. Then christliga läran stod han fast på, Att christendomen skulle för sig gå. Han stod emot en messordning gram, Som kallades liturgia försann. Han misstänktes med trug och hot, Att han skulle slå konungen emot. Konung Johans vrede försann fick han Och afsomnade, inmanter i stor fruktan.

Denna onåd kunde ej en Östgötaprest, så nära efter Falcks tid, taga nr luften, om ock ett missminne visar sig, då onåden säges uppkommit för en Messeordning, som kallades Liturgia, helst den boken först framlades 1576. Men vi känna att kyrkoordningen af 1571 länge varit färdigskrifven, spridd i afskrifter och följd, ehuru af konung Johan bestridd då den utkom. Kan ej konung Johan då redan haft ett motförslag, och den gamle biskopen i Linköping så allvarligt stått det emot, att onåden brutit ut mot den lutherska kyrkoordningens möjligtvis nitiske förfäktare?

Falcks adelskap omnämnes hos samtida. Han var rik. Blef i stiftet mycket sörjd och saknad. Hans 5 söner blefvo i olika hänseenden utmärkta. Om 1. Abraham Falck veta vi blott hvad biskop Svedberg visste. I den af honom öfversedda Psalimopoeographien af Högmark läses: "Falck, Abraham, var magister Erici Falcks son, biskopens i Linköping, som dödde 1569. Sammansatt psalmen N:o 287: Ack min själ haf lustigt mod." Den, är bibehållen i N. Ps.-B. \:o 231, ehuru förkortad och utan att författarens namn qvarstår uti versernas initialer. Meterfelen voro många; några afhulpos i 1695 års psalmbok, resten i 1819 års. 2. Bengt, var född 1540. Han framfördes i spetsgården på Linköpings torg 1600 bland högadlen, då hertig Carl ville täfla med Christian H i konsten att anställa blodbad. Den 60-årige ädlingen blef sist afrättad. Det heter, att han såsom katholik försköt de Lutherske presternas biträde. Vi hafva ej kunnat inhemta kunskap om tiden för hans affall. Han synes vara den Benckt Ericksson, till hvilken någon skref, då Abr. Angermannus 1579 hållit en predikan i Upsala mot Kloster-Lasse. Den förklarades vara sådan, att det hjertat, som icke var af gråberg och stål, måtte visserligen tårar fälla (Sv. Sköna Lit. L 170). 3. Erik. En Erik Eriksson Falck, som var borgmästare i Linköping i 40 år, enligt Widegrens Österg. beskrifning, må vara en annan, än ädlingen Erik Eriksson Falck, som, utsänd till en Jesuiterskola, fick der goda stadier, och 1582 höllen oratioa i Wien till konung Johan IlI:s ära, då Svenskarne vunnit en seger öfver Ryssarne*)Han blef 1591, såsom konungens hofjunkare och med renoveradt adelsskap, sänd till Tatarkaa eller den Krimska Tartaren, åtföljd af Sigfrid Andersson (Rålamb). I Dantzig sökte då grefve Axel Stensson Lejonhufvud att mörda denne svenske legat, som dock undgick faran. "Tartaren" bevektes att straxt infalla i Ryssland och härja landet intill Moskwa. Vid den resan lär Falck besökt Christi graf och i densamma blifvit slagen till Christi grafs riddare. Ar 1595 fick han religionsfrihet i Sverige, enligt Söderköpings beslut. Han hade en pension af påfven och skickades till Spanien 1606, derifrån han ansågs stämpla mot hertig Carl och den Svenska Lutherdomen. Han dog i Spanien. 4. Lars, var ock yngling ännu då man började utsända svenska sladerande till Jesuiterskolor. Han återkom 1579, men förklarade sig snart öppet mot Romerska kyrkans vantro och den behandling de svenske ynglingarne nödgats lida i det tyska kollegiet. Possevin försökte tysta renegaten. Lars Falcks egen berättelse om detta Possevins försök förvaras i Linkop. Bibi. (L. B. handl. I: 64). Theiner framställer saken i en för kollegiet förmånlig dager. Ett bref i Thein. Urk. B. s. 219 f., stäldt till Lanr. Erici, visar, enligt Anjons anmärkning, hvilken uppmärksamhet saken väckte. Hertig Carl tog emellertid Lars Eriksson i sin tjenst, men den betänkliga slitningen slet så småningom *) förståndets band sönder. Han dog i vansinne. 5. Pehr förblef både svensk och Lutheran. Han var borgmäsiare i Linköping, sannolikt redan 1589, qvar i embetet efter 1600, ehuni i Widegrens Beskrifn. öfver Östergöthland (s. 123) 2 med samma namn vid den tiden upptagas i borgmästaroserien. — Hans trohet mot hertig Carl synes stadfästad genom 2 bönders fantasirika ntläggning af ett norrskens fignrelioner. Messenins berättar i Scondia Iilustr. VIII. p. 50, huru 1597 d. 25 Sept. 2 fiskare i Stångån hört, då de om natten voro sysselsatte med fiskande, ett dunder i skyn, och sett, vid uppblickandet mot himlen, en svart molnsky som delte sig, hvarvid de sågo 2 krigshärar drabba mot hvarandra, då den som

• ) Rimligast, med hänseende till fadrens ålder, är att antaga, det Borgmästaren Erik Eriksson var Biskopen F:s son och de till Jesnitskolorna utsände ynglingarnes fader.
• ) Messenins har temporis processu, hvilka ord Theiner obegripligtvis öfversätter med bald (Anjon).

syntes dem vara svensk besegrade den, som liknade polska hären. När himlen klarnade, framträdde en man af stort majestät med ett svärd, som han vände nedåt, då några blodsdroppar fnllo från svärdsudden ner i ekstocken der bönderna sutto. Nn försvann allt; men bönderna skyndade, såsnart dagen ingått, att berätta h vad de sett för biskopen P. Ölander och borgmästaren Peder Eriksson i Linköping. Desse afhörde berättelsen med förskräckelse, och när följande år på samma dag både en svensk och polsk här befunno sig midt emot hvarandra på Stångåns stränder, visste ja Peder Eriksson hvem som skulle vinna seger! Både biskopen och borgmästaren gåfvo således hertig Carl tecken, när han skulle öfverunmpla konung Sigismnnd, derigenom att de gingo upp i tornet och klämtade. Den klämtningen ansågs hafva mycket bidragit till segren.

Skrifter: Af biskop Falcks "böcker många," känna vi blott: En lärobok i Chrislendomen, hvilken Schefferns kallar: Brevis informatio de praecipuis fidei artiunlis, capitibus L distincta, öfvers. från tyskan, tr. Sthm 1558. — En Tröstebok för hafvande qvinnor, huru dhe sig i dhet kors, som Barns-Börden hafver med sig, trösta och hugsvala måga, uthdragen af Scrifterna och försvenskat. Sthm 1564. (Källor: Nämnde i texten eller kända af häfdaforskare.)"

Erik Johansson Falk, förste lutherske biskop i Skara, sedan biskop i Linköping, † 1569, 90 år gammal, begrafven i Linköpings domkyrka, framför högaltaret. — Gift med Kristina Arvidsdotter Store.

- - - - - - - - - - - -

Erik blev Fil.mag i Wittenberg och blev 1518 Kungl. hovpredikant. Han blev Biskop i Linköping 1547 och biskop i Skara 1558. Professor i Upsala 1518. Biskop i Skara 1547-1588 och i Linköping 1558-1569. "Biskop Erik (Ericus) Falck i Linköping var med all sannolikhet son till Anna Eriksdotter och en till Namnet okänd man (som Troligen Agde Bolltorp i Skönberga sn invid Söderköping)". Den okända mannen torde Vara Johan Falck, son till Erik Jensen Falck, son till Jens Eskilsson Falck.

Erik Falck hade en dotter Hilavi Eriksdotter Falk som gifte sig med Erik Persson Skute, Borgmästare i Linköping, f: 1500 i Linköping, d: 1586 i Linköping. Rådman i Söderköping. Därav "skutarna"

I en artikel om ägare till Bolltorp i år står det att läsa: "På 1400-talet ingick Bolltorp i Stegeborgs kungsgård. Tre generationer Falk, varav bland Andra Gustav Vasas hovpredikant Erik Falk, Agde gården på 1500-talet

I dag är Bolltorp inriktat på turistverksamhet. I slottet och De Geer-villan kan besökare hyra in sig. Även jaktsällskap tas emot. På egendomen förekommer Också skogsbruk och bete. Över 500 får finns på markerna.

Son till Johan Falck. EF studerade utomlands och blev magister i Wittenberg 1512. Efterhemkomsten förordnades han till professor i Uppsala 1518 och var en tid hovpredikant hos Gustaf Wasa, hos vilken han synes ha stått högt i gunst. Som biskop i Skara från 1547 och i Linköping från 1558 gick han konungens ärenden på ett sätt som inte alltid var det underlydande prästerskapet behagligt; klagoål mot EF beslagtagande av kyrkodyrbarheter förekommo flera gånger. Samtidigt övervakade han strängt prästernas leverne liksom deras kunskaper - han var själv en mycket lärd man. EF stod väl till boks även hos Erik XIV, som bland annat uppdrog åt honom att delta i beskickningen till storfurst Ivan Vosiljevitj i Moskwa 1561. Ligger begravd i Linköpings domkyrka där hans gravsten ännu finns kvar.

Från utdrag ur biskop Rhyzelius ättartavla om Falck:

M. ERICUS JOHANNES FALCK

Thenne slägtens förste bekante ätteman af adelig stam, ifrån ungdomen studerad såsom the af familier; then tiden brukade;ty är ej otroligt, att han (fast owisst af Fäderne och Möderne) warit i slägtskap, eller åtminstone uti swågerskap med K. GUSTAF WASE eller ERICSSON. Therföre ock han, som menas, hafwa warit printsens informator ej allenast i all sin tid hos Högbte Konung större nåd och förtroende, än någon Biskop i hela riket. Ty ho- nom betrodde Konungen SCARA stift 1547. Och sedan han thet inrättat, äfwen Linköpings 1558, ther han dödde 1569 och ligger under en hvit sten midt i domkyrkans hög-chor. Lika nåd och förtro- ende ägde han af K. Erik XIV som år 1561 sände honom på en besvärlig och farlig legation till Ty- rannen CZAR Iwan Wasiliwitz.

• Residence: Linköping, Linköping, Östergötland County, Sweden
  • Reference: MyHeritage Family Trees - SmartCopy: Sep 8 2018, 2:34:19 UTC