Anders Jonsson Sågmäster

Profilen ska inte kopplas till Joen Andersson (son till Anders Finne) då det inte finns några bevis på deras släktskap!
Observera! Kjell Vadfors har i sina byalängder för Norrbärke föreslagit att Anders Jonsson var bördig från Starbo i Norrbärke och sonson till den Anders Finne som fanns där en bit in på femtonhundratalet. Vadfors har själv satt ett frågetecken för sitt antagande, och inga källor har hittats som stödjer detta. Flera Y-DNA-tester av Anders Jonsson Sågmästares direkta ättlingar stöder inte denna teori. Därmed är inte Anders Jonssons härkomst känt.
Anbytarforum:
From Anders Jonsson Sågmäster's line there is three BigY tests taken at FamilyTreeDNA, all descending from his grandson Per Hemmingsson (1620-1698). Two of the tested are descendants to Per Hemmingsson's son Johan Persson (1654-1731) and one to his son Lars Persson Grufman (1669-1774). The shared haplogroup for these three people is I-FT389938 (but all three are also positive for SNP's I- FT387448, I-FT413436, I-FT415221, I-Y44715, I-Y46078, I-Y58294).

-------------------------------------------------------------------

16 december 1607 fick Anders Sågmästare brev från Kung Karl om frihet för de som vill bygga hyttor och osmudssmedjor på kronans mark. 10 mars 1611 privilegie från Gustav Adolf för Olof Andersson och Anders Sågmester, för en masugn eller hytta i Skissebäck.

Norrbärke tinget 1662

"Rannsakades om Hemming Anderssons jordegor som han brukar i Grufriset, och i synnerhet om Ödestorpet Cordts torp benemt om hwilket föregafs inge cronoutlagor i långh tidh warit utgivende. Härför efter hållen syn och ransakning af någre rättens betiente den 17 junii 1662, war Hemming Anderssons berättelse för tinget dagen efter om torpet, således, att att Hemmings svärfader Cordt Christersson, har samma torp upptagit af mark och mo, (som plägar sägas), doch odisputabelt på Cronans egor Herrgården tillhöriga. Sedan såldes samma torp till en man Olof Andersson benämd, hvilken en tidh var där gruffogde. Då han nu der en tidh hade bodt och sökt sigh annor hemvist och tjänst i Kopparbergslagen, kommer Olof Anderssons svåger der boendes, Hans Mattsson benämnd, den Olof var skyldig 6 skeppund stångjärn, hvilkens namn fanns för torpet uti en gammal Jordebok af årtal 1622 inskrivet och var då 1/4 hemman.
Såsom nu Hans Mattssons svåger Olof Andersson på samma tidh, då han af fordom Konung Gustaph Adolph, tillika med Hemming Anderssons fader Anders Sågmester, anno 1611 den 10 Marti hade förvärfvat sigh frihet att få bygga en hytta i Skisse Bäck, som kongl breffet utherviste, och vart derigenom skyldigh 6 skeppund stångjärn, öfverlät han torpet till Hans.
Då nu Anders Lookman stegh till arrendet öfver Väster Silfbergs Bruk, öfvergaf Hans Mattsson Cordt-Torpet och booförde till sin egen jord i Spräkla hemmantet i Norrbärke. Omsider berättades att Cordt betalte så den gäld, nämligen 6 skeppund till Lookman som torpet var bortsatt för af Olof Andersson. Hermed Hemming sökte att bevisa sitt laga fång på torpet, Neml först igenom sin swärfaders Cordts i Finnbo arbete och optagande af ödesmarch 2:o med dhe 6 skeppund stångjärns inlösen. ... på järnet war inge skiähl framvist, ej heller hade Lookman sigh det kunde minnas om de 6 skepppund wore för topets ... eller för andre handel. Såsom nu af förbenemd handel såwal som och af sielwer torpens ögonkienliga besittning befans, att Hemming brukar 2/4 hemman, nemblingen sitt eget torp her på han boor i Grufriset som är 1/4 del efter jordboken som befallningsmannen nu framviste, och så ödes eller Cordtstorp, som och efter Hemming ... af en gammal jordbook befans wara infördt för 1/4 hemman. Öfwer hwilke bägge hemman uthlagor Hemming sig så förklarade, att ifrån sal Feldtherrens tid äro alla torpares uthlagor under herrgården aftiente med arbete wid bruket, och Hemming altså tillika med arbete för sitt besittne torp giort rättighet för ödestorpet; och hielper så sin swåger Samuel (som sitter på Hemmings faders torp i Grufriset) för en del med utlagor, efter som han har jorden att bruka af det torpet, ihop med det som hemming sitter på, hwilket war allenast med orden sagt, men medh skiäl icke heller war bevist. Uthan rättens förstånds om denne handel war så att såsom Hemming wäl märkte sig icke kunna bevisa hafwa skattat för bägge torpen, nembl för den 1/4 delen han sat på, såsom och för Cordtstorpet 1/4 del, och således be... förmärckias, det han ... hafwer underslagit sig skattskyldig jordh; hwarför detta at förebyggia wille altså hemming sit top, som han boor på hafua ihopräknadt medh Samuels Torp, för att, och de uthlagor som han har giordt för sit torp, wille han räkna på ödestorpet, der medh han altså ville halvera sih för fougdens åtalan, om skattewraak på ödestorpet; och befans likwal altså, att skatten, anten för Hemmings egit torp, eller för ödestorpet, måtte wara obetalt, hwilket såsom hwarken rätten, ej heller Befallningsmannen sielf kunne beretta om skatten war betallt, af den orsak att torparnas utlagor sades bestå i arbete, så wal i Sal Feldtherrens tidh, som alt sedan, altså kunde derom ingen besked der in loco widare finnas, uthan skiöts till Lands camm. som bätter kunskap der om hafva kunde."

Källa: Norrbärke tingslags häradsrätt (KLHA XXXV), Domböcker, SE/ULA/11110/A I a/1 (1656-1680), bildid: C0104307_00102, sida 137. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104307_00102

Ur Riksarkivets ämnessamlingar - Ortshistoria - Topographica

"Kiersten Hemmingsdotter ifrån Grufberg i Norrbärke socken berättar hurusom hennes framledne faderfader Anders Jonsson Sågmester hafwer ungefär för 150 åhr sedan af Stubbe och öde ... uptagit och uppröjt ett torpställe Grufeberget benämnt uti Norrbärke socken beläget, hwilket sedermehra är wurdit skattlagdt för ett fjärdehls hemman. Och när han den hennes faderfader begynte sig något förekomma, hafter sahl konung Gustaf Adolph efterlåtit honom at upprätta en hytta uthi Skissebäck på Grufebergets ägor som befogade copia uthvisar. Sedan nu .. benämte hennes faderfader så wähl som hennes fader och hon med sin man och sina syskon för hwar sin .... till Kungl Majt i många åhr skattat, komme häradshöfdingen Johan Norlind för 8 åhr sedan wille twinga dhem derifrån. Och ehuru wahl dhe honom för den gången swarat, att dhe till sådant obilligt tillbudh sig ingalunda förstå wille, så herr Norlind ... sedan tagit 3 stycken af nämdemännen, nembl Johan Olofsson i Moren, Erich Erichsson i Österbo och Erich Andersson i Grufweberget med sig och hyttan för 800 daler kopparmynt werderat, afhändandes dhem således benämde hytta emoth dheras willie, som war med 900 stigar kåhl försedd och på hwilken dhe all sin ringa ägandes nederlagt hafwer. Och när de sig deröfwer bådhe inför Bergstinget och hos Landshöfdingen Duwall beklagat, har häradshöfdingen förut dhem att willia drifwa dhem alldehles ifrån Torpet medh, som ähr dheras ... ...., beropandes sigh dherpå att han hade köpt af Kongl Maj af Chronen Wäster Sölfbergs gårdh medh dhe der under liggande torpen som är minst 30 stycken, bådhe skattlagda och oskattlagda. Och alldenstund detta hennes torp Grufeberg ähr mehr än en half mihl belägen ifrån Silfberg gård, och således dess ägor ... ingen måtto till dhet ringa för hinder eller skada älliest medh medh måste hon åhligen betala uthlagor till honom, dem han sig af Befallningsmannen Daniel Melander tillhandlat hafer icke kunnandes hon därför någre quittencer af honom derpå bekomma. findes dessuthan sigh ändå många andra klagomåhl öfwer herr häradshöfdingen Norlind hafwa, hwilka skulle synas alt för långa och widlyftiga på pappret att bringa, fördenskull ber hon underdånigt at Kongl Maj nådigast skulle låtha henne medh dhe sina få niuta och behålla hwar sin ... dhel uti Sissebäck grufwa medh dhe wahnliga uthlagor som till Kongl Majt åhrligen der af gå plägia och at kunna få ... bruka och besitta Torpet Grufeberg som hennes förfäder af ödhe uptagit och bebygdt hafwa."

Källa: Riksarkivets ämnessamlingar. Ortshistoria. Topographica (o) 35 Bild 4160 (AID: v913674.b4160, NAD: SE/RA/755.1)

Källor

• Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Säters län, SE/RA/55203/55203.22/1 (1642), bildid: A0007185_00016. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007185_00016
• Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Säters län, SE/RA/55203/55203.22/2 (1643), bildid: A0007186_00008, sida 99. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007186_00008
• Lundh, Jacob Reinhold: Dissertatio historico metallurgica de monte argenteo occidentali, vulgo dicto Westra Silfberget, quam ... præside dn. Joh. Gotsch. Wallerio ... publice ventilandam modeste sistit Jacobus Reinh. Lundh, Darlekarlus. In auditorio Gust. ad diem XIX Mart. a. 1755. Horis ante merid. Consvetis, sida 7. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-378058
• Norrbärke tingslags häradsrätt (KLHA XXXV), Domböcker, SE/ULA/11110/A I a/1 (1656-1680), bildid: C0104307_00102, sida 137. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104307_00102
• Riksarkivets ämnessamlingar. Ortshistoria. Topographica (o) 35 Bild 4160 (AID: v913674.b4160, NAD: SE/RA/755.1). http://www.arkivdigital.se/aid/show/v913674.b4160